Advent.


Hillenbladet tillönskar sina ev. läsare en trevlig första advent.

Julstämning.


Det hände sig på den tiden att kejsar Augustus utgick med ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Det där känner vi ju till allihopa, och som Svenskar har vi ju fått känna på skattetrycket mer än övriga världen skulle jag vilja påstå. Till yttermera visso, emellertid, närmar sig advent och julen med stormsteg vilket kräver att vi blir lite stämningsfulla och tindrar med ögonen lite mer än vanligt. Som ni förstår så har jag väldigt lite att skriva om i bladet, så jag tänkte berätta att vi i familjen (framförallt min hustru) har en tradition att till varje advent kreera en ny adventsljusstake, så även i år. Jag önskar att jag hade bilder på de 40 tidigare skapelserna, men ni får nöja er med årets, håll till godo.

Skratta eller gråta?


Jag läste häromdagen, att Svensk trupp i Afghanistan hade blivit beskjuten, och besvarat elden utan att först tagit på hörselskydd. Ingen skadades turligt nog (kanske just för att dom inte lade ner så mycket tid på att leta efter hörselskydden) men dom måste få hörseln kontrollerad så att inte den är skadad. Tänk om 50år när alla Afghan-vetteraner, lemlästade och trasiga i själ och hjärta, åkandes med rullstolar och permobiler, samlas för att hylla alla kamrater, som fick åka hem i en liksäck. I det läget tror jag våra Svenska hjältar är något malplacerade med sina tinnitusbesvär. Om jag själv hade varit med och blivit beskjuten, hade jag nog behövt ett par rena kalsonger, istället för en hörselkontroll.

Lillklockan klämtar till storklockans dön.

Komentaren till Mr. president, är en del av Fredmans epistel N:o 81.

Lillklockan klämtar til storklockans dön,

Löfvad står cantorn i porten;
Och vid de strålande gåssarnas bön,
Helgar denna orten.
Vägen opp til templets griftprydda stad,
Trampas mellan rosors gulnande blad,
Multnande plankor och bårar;
Til dess den långa och svartklädda rad,
Djupt sig bugar med tårar.

Carl Mikael Bellman

Mr. President.


Nu har man tjatat i media kontinuerligt i månader om presidentvalet i USA. Vem som är deras ledare är för mig personligen helt ointressant, och jag hoppas att man tonar ner den här rapporteringen litegrann nu när valet är avgjort, så man får plats med sådant som rör oss här i vår egen lilla ankdamm. Det som blir spännande angående Barack Obama är hur länge han överlever, i ett land där hatet mot "färgade" i vissa delstater är så fruktansvärt stort. Hillenbladet önskar i allafall Lycka till.

Hallonvin är över.




Det var ovanligt få spöken som besökte oss i år. Så vi fick äta upp allt godis själva. Dom som kom fotade vi och här är dom. ( "Fotade" menas inte sparkade ut utan fotograferade).