Med anledning av det förra inlägget, och att jag är inne i en period av poesiläsning på ångermanländsk dialekt (bondska) så tänkte jag att ni förtappade själar skulle få er lite finkultur till livs. Onaskeliheter´n av Nicke Sjödin.
Nog ha jäg sett
å opplevd
koerna ties,
märern åt hingst´n,
söggern i fare,
smofeä brönne
å bå hunna
å kattern
sloes.
Men na sä
fali onaskelit
som man kan fo si folke
-kvinnern å-
håll på vä
på teven
nu om dan
dä ha jäg
aldri sett
sä gämmal
jag ä.
Å dom syns ju
int´ens
ha na vidare
rolit.
Dä tyck jäg
nästan
ä härmligast.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar